Styrsystem

Varför skall man reglera ljuset?

Fråga istället varför man inte skall göra det. Ljusreglering borde vara standard i de flesta belysningsinstallationer. Det gamla påståendet att det är lika självklart att kunna reglera sin belysning som att ha volymkontroll på sin radio, tv eller stereo, gäller i ännu högre grad idag än igår.

Funktionell ljusreglering

Många lokaler såsom skolsalar, konferensrum, kyrkor, biografer och liknande har behov av olika stark belysning vid olika tillfällen. Utan denna möjlighet fungerar inte belysningen som den skall. I vissa fall behövs en perfekt arbetsbelysning på kanske 500 lux. I andra behövs bara några 10-tal lux. När man exempelvis använder en oh-projektor behöver ljuset dämpas, men fortfarande vara så starkt att det räcker till för deltagarna att göra anteckningar. Med videoprojektor behöver ljuset dämpas ännu mer för att vid filmvisning nästan vara helt släckt.

Annan funktionell ljusreglering behövs när en lokal används för olika ändamål. Ett exempel är sportarenor. Olika sporter kräver olika mycket ljus. Vid träning kan man kanske klara sig med mindre ljus än vid viktiga matcher. Sportarenor används idag inte bara för sport utan där förekommer också mässor, events, uppträdanden, dans och mycket mer. Det är funktionellt och ekonomiskt att kunna anpassa ljuset efter behovet och inte alltid behöva köra för fullt.

Energibesparing

All ljusreglering innebär minskad energiförbrukning. Energibesparingen är dock inte lika stor som ljusminskningen. Den snabbtänkte kan därför invända att då är det väl bättre att inte tända all belysning. Förvisso innebär detta den största besparingen men man glömmer de andra fördelarna som ljusregleringen medför. Modern styrteknik ger möjlighet att anpassa ljuset efter närvaro och tillgång på dagsljus. En belysning som långsamt anpassar sig efter behovet behöver knappast märkas medan ett system som tänder och släcker irriterar och upplevs störande och påtvingat. Ett system som reglerar mjukt är dessutom mer skonsamt mot ljuskällorna än att tända och släcka. Det medför att ljuskällorna får längre livslängd och underhållskostnaderna minskar.

EN-ss 12464-1 samt Ljus och rum anger driftvärden för belysning vid olika arbetsuppgifter. Dessa värden skall aldrig underskridas. För att kompensera för ljusnedgång på grund av åldring, nedsmutsning och minskat ljusflöde hos lamporna sker alltid en överdimensionering. Av slentrian brukar överdimensionering väljas till 25 %, vilket motsvarar en bibehållningsfaktor på 0,80. Denna överdimensionering är oftast för låg och motsvarar endast ljusnedgången för ljuskällorna under deras livslängd (definition: service life). Ett mer realistsikt värde är 35-50 % beroende på typ av lokal, armaturval, användning och omgivningsförhållanden. Cie-rapporten nr 97 visar att en uppljusarmatur kan ha en ljusnedgång på hela 50 % under tre år bara på grund av nedsmutsning. Givetvis innebär överdimensioneringen en onödig energiförbrukning Ett styrsystem som håller ljuset konstant vid driftvärdet kan spara i storleksordningen 15 till 30 % av strömmen. I anläggningar med hög allmänbelysning eller långa brinntider torde denna energibesparing betala ljusstyrningen.

I butiker varierar antalet kunder under dagen. De flesta butiker har dålig tillgång på dagsljus och väl tilltagen allmänbelysning. Att minska allmänljuset något när få kunder vistas i butiken och öka belysningen när det är fler, innebär möjligheter att spara. Variationen får dock inte vara så stor att den inverkar på trivsel och försäljning. Visuellt upplever vi ljuset relativt. När vi kommer utifrån i starkt dagsljus och går in en lokal kommer denna att upplevas mörkare än vad den gör kvällstid när vi kommer från en mörk utemiljö. Dagtid behövs mycket ljus medan man kan dimmra och därmed spara energi och kostnader när dagsljuset minskar eller saknas.

Specialeffekter

Under senare år har vi sett mer och mer av ljusreglering för att uppnå specialeffekter. Vanligast är system för färgväxling. Genom att ljusreglera tre ljuskällor, röda, grön och blå, kan i princip alla ljusfärger åstadkommas. Systemen används som ren dekoration, för att skapa uppmärksamhet eller för att åstadkomma stämningar och väcka känslor. I tv och video matas vi idag ständigt med färg- och ljuseffekter.

Ett annat område är att endast marginellt förändra ljusfärgen, att låta den försiktigt växla från varmt vitt ljus till en kallare dagsljusliknande ljusfärg. Vi kan låta ljuset på våra arbetsplatser följa dagsljusets växlingar under dygnet.

I butiksbelysning finns stora möjligheter att skapa specialeffekter med ljusreglering. Man kan låta dessa vara ett sätt att väcka uppmärksamhet och styra intresset mot vissa exponeringar. Andra möjligheter är att förändra ljusfärgen så att den förstärker exponeringen. Vi kan skapa vår, sommar, höst och vinterkänsla med hjälp av ljuset. Lysande fondväggar med färgväxling tillför nya dimensioner. Vi kommer med säkerhet att få se mer av ljus som varierar i styrka, ljus som växlar i färg och ljus som ändrar riktning genom rörliga och motordrivna spotlights.

Avancerad ljusreglering förekommer vid teatern och events. Ljuset används för att påverka känslor, väcka stämningar och styra uppmärksamheten. I dessa sammanhang har man också flitigt börja använda motordrivna strålkastare för såväl inriktning, intensitet som ljusfärg. Allt kan programmeras. Helt klart är att gränsen mellan "nyttoljus" och teater/eventljus blir mer och mer diffus.

Om detta är bra eller dåligt får varje individ ta ställning till. Helt klart är att vi utsätts för mer och mer synintryck. Även om vi inte tröttas av "tivoliljuset" kommer vi att avtrubbas för effekten när vi mer och mer utsätts för detta.

(Källa: Belysningsbranchen & Kontrast Group AB)